Mamma temprament=)

Nu är lilla skrollan döpt!!
Allt gick jättebra, hon skrek sitt vackraste genom nästan hela dop-cermonin. Såhär i efterhand ångrar jag att guds heliga vatten fick nudda min heliga dotter.
Ursäkta, men jag är rent av skitförbannad på gud just nu. Här låter jag han få en liten del av världens finaste tjej, vad gör han då? ger henne ÖRONINFLAMMATION! Det är delvis därför jag inte hunnit blogga på ett tag. Cindra har haft så ont, så ont. Vi var på akuten 3 dagar i rad med lillan, hon tål kanske även inte pencelinet så det var bara att genomlida den här förbaskade inflammationen.
Till alla andra små barns mammor: Jag har ångrat mig, tänderna är inte värst! Sjukdommar är mycket värre!
Ni kan ringa mig om ni har frågor om öron och förkylning på era små spädisar, för jag är nämnligen fet bundis med sjukvårdsupplysningen nu. Jag har frågat allt man kan. Tro mig! Jag nöjer mig heller inte med lätta svar=). Jag tror jag skulle kunna jobba extra där numera, jag kan även deras hemsida utantill och det är den dom själva använder sig av när man ringer till dom och vill ha råd.

Jag tycker inte att man behöver döpa sina barn. Jag har ändrat mig! Cindra har haft så himla ont, det har varit så himla synd om henne!! Å är det gud som gör så att folk mår bra då är det tammetusan han som gör så att dom mår dåligt också. Hon fick inte ens vara frisk i en vecka.
Skit i kyrkan mina vänner! Barnen blir sjuka förr eller senare ändå. Inte direkt så att han där uppe skyddar dom! Jag behöver ju inte guds välsignelse för att veta att det kommer gå bra för min lilla unge, det fixar mammabaloo helt själv ändå.

(ursäkta om jag pratar dumt, men jag reagerar ganska argt, snabbt, nu förtiden... Speciellt om det gäller att Cindra har ont).

Påtal om humör och temprament, så händer det mycket med oss tjejer när vi blir morsor.. Stubinen tänds lite snabbare om man säger så.. Fast jag ser det mer som att man äntligen vågar säga precis vad man tycker, när som helst, hur som helst. Så ni små lärkor som inte fått bebisar ännu behöver inte skratta åt storryn som kommer nu. Det kunde varit ni!

Innan dopet var jag på överby för att handla massa grejer till dopet. FinaCindra gillar inte att åka vagn och bilbarnstol. Allra helst bilbarnstol, det finns nästan ingen som lyckas klämma i henne, när hon är på rätt humör. Cindra skrek i alla affärer, så jag glömde hälften av allt jag skulle köpa och beslutade mig för att åka hem. När jag skulle åka hem, visste jag att jag skulle få problem att sätta min docka i hennes bilbarnstol, men inte visste jag att det skulle bli en match på över 40 minuter. Jag stod med stolen utanför bilen på parkeringen, kämpade och kämpade, jag var varm, gråtfärdig och helt knäckt. Jag tog nog upp minst 3 stycken P-rutor, med mina kassar och vagn och bilbarnstol och hysterisk bebis. Det kan se lite illa ut när man försöker bända i min dotter i sin bilbarnstol (alla som varit med vet). Så kommer en tant (dam) Förbi och säger: Sådär kan man vell inte tvinga ett så litet barn, testa att ge henne mat....
Jag såg bara svart..
kände att nåt brast i mig när jag låg på alla 4 och försökte att få åka hem med min dotter.
Jag skriker över hela parkeringen: FITTKÄRRING kom hit om du vågar!!!!!... Okej, med hulken röst.
Så, nu vet alla det! det är inget jag är stolt över men... ja, hade hon vänt om hade jag troligtvis jämnat henne med marken.


Nu mår vi bättre här hemma i allafall och jag smälter av att se Cindra skratta igen. Hon kan även krypa nu, hon tar sig dit hon vill. Idag har hon börjat med en ny helt underbar grej, hon skrattar när hon ser att någon annan skrattar.
Hon är underbar min lillaflicka=)!